Begreppet elkvalitet är i dag ett nyckelbegrepp när vi diskuterar störningsfri eldistribution, både i det borgerliga som i det industriella elnätet. Elkvalitetsmätningar är ett basverkyg vid felsökning samt kvalitetsverifikation i elnätet.

Det ställs stora kunskapsmässiga krav på den som arbetar med moderna elkvalitetsinstrument. Vederbörande måste ha en grundläggande förståelse för elnätets konstruktion samt olika lasters beteende i nätet. Därtill kommer ett krav på att behärska de mättekniska problem som kan uppstå i yrkesvardag.

Dagens moderna mätinstrument ger ofta en mycket utförlig information om störningar som finns i våra elnät. Problemet är ofta att informationen kan vara svår att tolka. Vi måste därför fördjupa oss i analysen av insamlade mätvärden och lära oss tolka våra mätresultat.

Den 15/12 -04 fastställde EU ett nytt EMC-Direktiv. I Maj, -05 upphörde SS 421 18 11 att gälla som nationell EMC-standard. Detta har bl.a medfört att nätägare skall ange planeringsnivåer för maximal störnivå i eget nät. Planeringsnivåerna är ett värdefullt hjälp-medel vid bl.a dimensionering av nya nätavsnitt. Men framtagning av lokala planeringsnivåer ställa stora krav på vår förståelse av hur ett distributionsnät byggs upp.